Nedervetil nämns för första gången i en saköreslängd från vintertinget i Karleby 1551. Före det hörde Nedervetil till Pedersöre storsocken och senare till Gamlakarleby socken, som då omfattade nuvarande Gamlakarleby, Karleby, Nedervetil, Kaustby, Vetil och Halso socknar. Sedermera kom Nedervetil att tillhöra Gamlakarleby landssocken och från 1867 omnämns Nedervetil som en egen kommun. Den förblev då självständig till 1969 då man bildade Kronoby kommun genom en sammanslagning av Kronoby, Terjärv och Nedervetil.
- Ytinnehållet är c 197 km varav c 20 km består av vatten.
Nedervetil består av tre byar. Nedervetil eller Nederby, Överby och Norrby. Nedervetil och delar av Överby domineras av Perho ås dal och är ganska typiskt österbottnisk med slätter men även backar. Norrby och delar av Överby är då mera backig och egentligen typiskt inlandsnatur med många små sjöar och stråtar. Tre längsgående åsformationer finns av vilka Seljesåsen - Österbottens Punkaharju - är mest bekant. Nedervetil gränsar till Kronoby, Terjärv, Kaustby, Ullava, Kelviå och Karleby.
Namnet Nedervetil härstammar från ordet Vedil = Vadställe. Och genom att Perho ås vadställe vid Tast är det nedre vadstället, det övre finns vid Dunckars i Vetil, så uppstod namnet Nedervetil.
Befolkningen har som mest varit c 2 200 personer. I detta nu har befolkningsantalet stabiliserats vid knapp 1700 invånare. Av dessa har c 15 % finska som modersmål.
I detta nu har vi endast en skola - Nedervetil - skola med c 150 elever.
Nedervetilbon är rätt idog, allvarsam men tillika skämtsam. Nedervetilhumorn torde vara vida känd och utomstående har nog många gånger svårt att veta om Nedervetilbon menar allvar eller inte.
Ett extra kännetecken för Nedervetil är dialekten. Dialekten som är mycket nära släkt med Karleby-dialekten, saknar som enda dialekt i Svensk-Finland genus. Allt är "ein" och det finns inget ett. Ein ägg, ein bool, ein häft, ein sviin, o.s.v. Enkelt eller hur ?
"Jag var hungrig som ett varg och åt som en svin", skrev förriga skolpojken i sin uppsats.
Frapperande för Nedervetil är också det stora inslaget av finska i dialekten. Det att vi befunnit oss på språkgränsen har gjort att språket uppblandats och vi har anammat många ord som blivit permanent i dialekten. Särskilt den äldre generationen förstår nog inte vad trave, slänt och slägga innebär, när de heter pinå, loiska och måkarä.
Av bemärkta Nedervetilbor kan nämnas, Anders Chydenius, Karl-Johan Hagfors, Alexander Slotte, Carl-Fredrik Slotte, Carl-Johan Slotte, affärsmänenn Hugo Sandbacka, Eliel Sandbacka, Mattias Slotte, m.fl.
text: Holger Ahlskog
